ETT FAMILJELIV MED MINDRE TJAFS!

– ELLER HUR VI FÅR BARN ATT GÖRA DET SOM BEHÖVS

AV TINA EMET

ÅLDER: 44 år. SYSSELSÄTTNING: Leg. psykolog och kompassenskribent.

I mitt arbete träffar jag många föräldrar som lägger mycket kraft på att få barn att göra vissa saker OCH att sluta med vissa andra saker. Vissa barn är lätta att påverka, lydiga eller fogliga. Men de föräldrarna träffar inte jag. Och de har inte så stort intresse för en text som denna.

BARNETS PERSPEKTIV

Jag träffar föräldrar vars barn inte vill äta det som lagats, klä sig i de kläder föräldrarna tänkt eller som inte vill gå och sova när det är dags. Dessa barn brukar heller inte vilja sluta spela dataspel eller gå hem från fritids när de vuxna vill. Många föräldrar tar till de metoder som står till buds; tjat, hot, vädjan och mutor. Det slutar oftast med bråk. Det brukar över tid vara väldigt tröttande för alla i en familj. Det finns andra sätt. Vi måste bara sätta oss in lite i barnets perspektiv.

GÖRA SAKER MENINGSFULLA

De flesta människor, även barn, gör helst saker som är meningsfulla. Vi går på toa när vi är kissnödiga och går i säng när vi är trötta. Hur lätt är det att vara hungrig just som ens mamma säger att maten är klar? Och vilka föräldrar har inte hört argumentet ”men jag är inte trött” från ett barn som inte vill gå i säng? Men vi lär oss vartefter också att gå på toa om vi vet att det är långt till nästa besök och vi går i säng även om vi inte är trötta, om vi vet att vi ska upp tidigt nästa dag. När vi är vuxna har vi utvecklat förmågan att GÖRA saker meningsfulla, även om de inte var det först.

FÖRBEREDELSER

De flesta av oss har lättare att göra något om vi är förberedda och vet hur lång tid det tar. Det gäller både tandläkarbesök, möten på jobbet och födelsedagskalas. Vi föräldrar har oftast dagen helt klar för oss, vilken tid det är dags för olika saker, måltider och fritidsaktiviteter. Barn har inte lika stark tidsuppfattning som vuxna och lever mer här och nu. Om vi blir lite bättre på att förbereda barnen ”om några minuter ska vi åka/äta/duscha” så hinner de ställa om sig på det som strax ska hända. De hinner avsluta sitt dataspel eller tejpa sista tejpen på pysslet. Hjärnan hinner ta in informationen om att snart kommer en förändring. Det är mycket större chans att få till samarbete med ett barn som är förberett.

DELAKTIGHET

De flesta av oss tycker faktiskt inte om att bli bestämda över. De flesta vill känna att de är med och påverkar på olika sätt. Vi samarbetar bättre när vi får vara med och bestämma. Barn är faktiskt inte annorlunda. Om vi låter barn vara delaktiga så är det lättare att få dem att göra även saker de inte vill. När en 5-åring vill ha shorts i slutet av november, är det en bra ide att istället för att tvinga på byxor, vänligt låta barnet gå ut för att känna om shorts verkligen är bra just idag. De flesta barn jag känner brukar byta till byxor, om de själva får bestämma!

SAMMANFATTNINGSVIS

Se till att ditt barn begriper varför något är meningsfullt att göra, så ökar sannolikheten att det görs. Förbered barnet så det hinner ställa in sig på att något ska hända, då är det lättare att avbryta en aktivitet. Bestäm inte i onödan över barn, låt de vara med och bestämma i fler sammanhang, alla samarbetar bättre när de är med och påverkar.

För att låta någon annan kontrollera en, måste man först känna att man har kontroll själv.

– Bo Hejlskov-Elvén.

HUR BLIR JAG KOMPASSENSKRIBENT?

Har du alltid drömt om att vara skjutjärnsreporter? Nu har du chansen! Mejla in din artikel eller ditt nyhetsstoff tillsammans med ett foto på dig själv till

info@orsakompassen.se. Vi läser allt som kommer in och svarar om publicering av ditt bidrag är aktuellt på Orsakompassens hemsida, sociala medier och/eller i den tryckta tidningen. Rubrik och ingress sätts av oss, men föreslå gärna en egen. Längden på texten spelar ingen roll då vi gärna publicerar artiklar och nyheter i alla olika varianter när det gäller såväl textmassa som nyhetsvärde. Artiklarna är inte avsedda för ett kommersiellt syfte. Orsakompassen förbehåller sig rätten att korta ner, redigera och i värsta fall refusera hela texten. För att inte bli totalt nekad föreslår vi att texten håller en hyfsad god ton och inte strider mot pressetiska regler och svensk lagstiftning.